Historisk Tillbakablick Historisk Tillbakablick
Tatueringskonsten är en av människans äldsta konstformer. De äldsta bevarade tatueringarna är omkring 4 000 år gamla och finns på egyptiska mumier. Konstformen som sådan tros vara mycket äldre än så, kanske lika gamla som människan.
Det finns olika sorters tatueringar. Med olika instrument ristas eller skrapas mönster och färg in i huden. En tatueringsform som är vanlig i Afrika är den sk ärrtatueringen där huden lyfts och skärs av för att skapa ärr.
Människan har alltid haft ett behov av att smycka sig och sin kropp och det påstås att tatueringskonsten funnits i alla kulturer. Det finns också andra syften som tatueringar visar, de kan vara ritiuella, magiska, sociala eller erotiska, beroende på vilken kultur man tillhör, vilka traditioner som efterlevs och vilken tid man lever i.
I Europa fick tatueringskonsten en renässans i och med upptäcksresorna under 1700-talet. Kyrkan såg under medeltiden till att tatueringskonsten så gott som utrotades i Europa. De rikligt tatuerade söderhavsborna väckte stor beundran hos europeérna och förutom ordet ta-tau (=tecken eller målning) medfördes även urinvånare för förevisningar i Londons salonger.
Japanerna öppnade sina portar åt väster under 1800-talet och spred därmed sin vida utvecklade tatueringskonst. De japanska tatueringarna var konstverk i sig som lockade den europeiska sociteten. Vid mitten av 1800-talet var tatuerandet redan en utbredd företeelse bland framför allt sjömän, soldater, hantverkare och en del andra yrkesgrupper i Europa.
Under 1900-talet, fram till andra världskriget, förföll tatuerandet närmast till en dussinvara som rutinmässigt utfördes i hamnkvarteren. Tatueringar får nu återigen dåligt rykte. Efter kriget fick tatueringskonsten nya impulser, även denna gång från Japan. Muskler och rörliga ytor skulle medverka i tatueringen. Med skuggor, ljus och djupefekter skapas avancerad konst på den mänskliga huden. Dagens tatuerare använder också människans kropp för att skapa en vacker bild.
Den elektriska tatueringsmaskinen uppfanns 1891 och möjlig gjorde en snabb och en i jämförelse smärtfri dekorering. Groteskt överdekorerade personer har visats upp på cirkus och varieéter. Olika impulser som har förnyat tatueringskonsten är naturfolkens kultur och även populärskulturens bildkonstnärer.